VÅRDEN Psykiskt sjuka får sämre vård än andra då de drabbas av fysisk sjukdom. Dödligheten i exempelvis stroke och lungcancer är högre för dem med psykisk sjukdom. Landstinget är ytterst ansvariga för att jämna ut dessa olikheter, skriver idag Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

För att nå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen bör sjukvården prioritera dem som har störst behov. Psykiskt sjuka är en extra utsatt grupp, som bör ges särskild uppmärksamhet inom vården. Socialstyrelsens senaste utvärdering av den psykiatriska vården tyder på det motsatta. Personer med psykisk sjukdom dör betydligt oftare än andra i somatiska, det vill säga kroppsliga, sjukdomar som går att förebygga eller behandla.

Utvärderingen visar till exempel att av de psykiskt sjuka som får stroke dör 30 procent fler inom tre månader, jämfört med övriga befolkningen. Personer med psykisk sjukdom som får lungcancer löper 50 procent högre risk att dö än andra lungcancerpatienter. Psykiskt sjuka blir dessutom i högre utsträckning inlagda på sjukhus för somatiska sjukdomar som med adekvat behandling hade kunnat tas om hand i den öppna vården.

Siffrorna visar på ojämlikheter i den somatiska vården, där psykiskt sjuka inte får samma goda vård som andra. Socialstyrelsen ser mycket allvarligt på detta.

Psykiskt sjuka får inte heller tillgång till rekommenderade läkemedel i samma utsträckning som andra. Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. Drygt 60 procent av alla diabetespatienter får därför blodfettssänkande läkemedel för att minska risken för komplikationer. Eftersom andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom rökning, fysisk inaktivitet och övervikt, är vanligare bland psykiskt sjuka torde behovet av blodfettssänkande läkemedel vara större i denna grupp än för befolkningen som helhet. Ändå är det bara hälften av de psykiskt sjuka som får det.

Den förbättrade överlevnad efter hjärtinfarkt som har kunnat ses i befolkningen kan inte ses hos personer med psykisk sjukdom. Bara under de senaste fem åren har dödligheten efter hjärtinfarkt minskat med 10 procent i befolkningen men inte alls bland psykiskt sjuka.

Psykofarmaka kan öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det förklarar inte fullt ut varför psykiskt sjuka personer dör till följd av kroppsliga sjukdomar i högre utsträckning när de väl fått dem.

En troligare förklaring är att de somatiska symtomen upptäcks senare i gruppen med psykiatrisk diagnos och att förutsättningarna för behandling därför är sämre. Det tyder på att psykiskt sjuka tvärt emot hälso- och sjukvårdslagens intention får ett sämre omhändertagande än andra. Det leder till onödigt lidande och ökar sjukvårdskostnaderna för samhället. Ju senare sjukdomen upptäcks desto dyrare vårdinsatser.

Vården har ett ansvar för att fånga upp de psykiskt sjukas hela sjukdomsbild. Det kräver utvecklade rutiner för samarbete mellan primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård. Här har landstingen mycket kvar att göra.

Personer med psykiatrisk diagnos måste få mer tid i primärvården och i den somatiska specialistvården. En sammansatt sjukdomsbild och en rad riskfaktorer kräver mer resurser och ett större ansvarstagande från vården. Läkaren kan inte nöja sig med att sätta receptet i handen på patienten. Mer kraft måste läggas på uppföljning av den kroppsliga behandlingen, kanske krävs tätare återbesök än för andra patienter.

Det är oacceptabelt att psykiskt sjuka får sämre somatisk vård än andra. Socialstyrelsen och vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att eliminera ojämlikheterna.

Socialstyrelsen kommer det närmaste året att göra ytterligare uppföljningar och analyser för att ta reda på mer om vad som ligger bakom skillnaderna i vård och dödlighet i kroppsliga sjukdomar hos psykiskt sjuka. Det är också ett viktigt granskningsområde för Socialstyrelsens tillsyn, till exempel när myndigheten inspekterar vårdkedjan och förekomsten av vårdplaner för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Landstingen är ytterst ansvariga för att ge medborgarna vård efter behov. De måste skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård.

Ingen ska behöva dö i behandlingsbara sjukdomar bara för att hon eller han är psykiskt sjuk.

LARS-ERIK HOLM

Generaldirektör Socialstyrelsen

//http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/psykiskt-sjuka-far-samre-vard_4898367.svd

Personer som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har en psykisk sjukdom får inte ballongutvidgning av hjärtats kranskärl i samma omfattning som övriga patienter. Psykiskt sjuka patienter har också ökad risk att avlida inom sex månader efter hjärtinfarkt.

- Om en ballongvidgning inte genomförs ökar risken att en patient med hjärtinfarkt avlider. Därför är det anmärkningsvärt att det inte sker i samma utsträckning för denna grupp patienter som för övriga, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Till exempel får närmare hälften av gruppen patienter som har samtidig psykossjukdom inte en ballongutvidgning genomförd i jämförelse med övriga hjärtpatienter.

- En förklaring kan vara att dessa patienter får ett sämre somatiskt omhändertagande inom vården, förutsatt att inga medicinska skäl finns till att inte utföra ingreppet, fortsätter Peter Salmi. Vi vill därför betona hälso- och sjukvårdens ansvar att nå gruppen psykiskt sjuka personer med somatisk sjuklighet i samma grad som övriga.

Studien visar också att psykiskt sjuka även hämtade ut läkemedel som ska minska risken för ytterligare infarkter i lägre utsträckning än psykiskt friska. Resultaten från denna studie följer och bekräftar resultaten från tidigare studier.

- Personer med psykisk sjukdom får inte lika god somatisk vård som övriga. Därför riskerar de sämre hälsa, oavsett vad orsakerna till detta kan vara, säger Peter Salmi.

Rapporten bygger på en registerbaserad studie av personer som för första gången har insjuknat i akut hjärtinfarkt. Studien ingår i en rapportserie som närmare undersöker vården för patienter med samtidig psykisk sjukdom utifrån de resultat som presenterades i Socialstyrelsens nationella utvärdering av psykiatrin 2010.

Rapporter som studerar stroke- och diabetesvård har tidigare publicerats i serien och ytterligare tre rapporter kommer att publiceras under året. Dessa studerar cancer, förlossningar och generell överdödlighet för patienter med samtidig psykisk sjukdom.

//http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2011juni/psykisktsjukaforsamrevardvidhjartinfarkt

Jag är märkt att det är fler än jag som inte blivit tagna på allvar då det sökt sig till den somatiska vården. Har man en psykisk ohälsa händer det ofta att allt det man söker hjälp för genast skylls på det psykiska måendet. Förra året blev jag sjuk och jag hade tur att jag "bara" behövde söka hjälp fyra-fem gånger innan jag fick remis för utredning. För andra kan det gå flera år innan man får hjälp. 

Jag tycker att detta är fruktansvärt! Man ska inte skickas hem med orden "Det är bara psykiskt, Det går nog över snart" utan en ordentlig utredning. 

Jag tror att det finns ett stort mörkertal av människor som inte blir trodda i vården. Är du en av dem? Var med och dela din historia här i bloggen så att vi kan öppna ögonen på människor om vad som faktiskt pågår i den här sjuka vården. 

Om du vill berätta om dina erfarenheter om att inte bli trodd eller hemskickad utan hjälp hör av er till mig på mailadressen Polyhymnia__@hotmail.com och märk mailet med "Den sjuka vården"

Tillsammans är vi starka och genom att fler människor talar om detta kan vi skapa en medvetenhet om detta stora problem!

Man hör gång på gång om patienter som känner sig illa behandlade inom vården. Patienter som möts av fördomar och inte tas på allvar. Patienter som känner sig bortglömda och inte respekteras. Patienter som inte får den vård dem behöver.

Det är många som känner att dem inte får rätt vård av psykiatrin. Det är långa väntetider och ofta får man inte hjälp när man verkligen behöver det. Många berättar också om att dem inte får hjälp med sina somatiska problem bara för att dem har eller har haft en psykisk ohälsa.

Jag har själv upplevt lite av det där.

Jag hat tex haft problem med mina knän i tre år. Jag har ofta så ont i knäna att jag inte kan somna. Det höll på i två år innan jag kontaktade min vårdcentral. Det dem sa var. " det är nog bara lite psykiskt det går nog över" Då blev jag faktiskt riktigt arg och tappade tron på den somatiska vården ganska mycket. Det är inte första gången jag fått den kommentaren när man ringt vårdcentralen för någonting. Men när det gäller huvudvärk , magont och bröstsmärtor är det för mig mer förståligt. Dem är ju alla saker man kan få av tex ångest som jag ju lider av. Men ont i knäna, sen när får man ont i knäna av ångest? Ringde då en annan vårdcentral, där dem först tyckte att oj det måste vi verkligen kolla upp. När vi sedan berättade att jag inte tillhörde den vårdcentralen blev det ju lite problem. Men det skulle gå att lösas. Sedan fick dem mitt personnummer och vips visste dem att jag hade psykisk ohälsa och jag var inte längre välkommen dit. Allt slutade med att jag fick kontakta en privat sjukgymnast och där konstaterades det att min smärta beror på att jag har överrörliga leder. Så det hade inget med mitt psyke att göra som den somatiska vården så gärna ville tro.

Kan inte säga att jag upplevt något sådant inom psykiatrin. Men även där finns det brister. Brister som jag tror beror på brist på pengar, tid, plats och personal. Sen finns det ju tyvärr också människor som inte borde jobba inom vården. Jag har tyvärr stött på sådana under min tid på BUP.  Dessa män satte djupa spår av skräck i mig och jag är än i dag livrädd för att bli inlagd. Varje gång jag åker förbi BUPs avdelning där jag var inlagd får jag rysningar av obehag.

Idag ångrar jag att jag inte anmälde. Men jag var bara ett barn. Jag hade ingen aning om att man kunde anmäla. Jag hoppas verkligen att dessa människorna inte jobbar kvar.

Det är så tråkigt när sjuka människor ska råka illa ut inom vården. Så borde det verkligen inte vara.

Så vart vänder man sig egentligen om man känner sig felbehandlad eller illa behandlad av vårdpersonal?

JO, om du tycker att du har blivit dåligt behandlad av hälso- och sjukvårdspersonal kan du vända dig till sjukvårdsförvaltningen, till landstinget eller till hälso- och sjukvårdsnämnden i kommunen. Anmälan kan också göras till Socialstyrelsen.

Men först och främst bör man vända sig till Patientnämden.

Patientnämnden är till för att göra det lättare för patienter och personal som arbetar inom sjukvård, äldrevård och tandvård att prata med varandra. Om du inte är nöjd med vården eller det bemötande du fått ska du helst prata med den person som vårdat dig. Om det känns svårt kan du prata med chefen på den enhet i vården som du inte är nöjd med.

http://www.socialstyrelsen.se/klagapavarden/hittadinpatientnamnd

Har du eller någon du känner blivit illa behandlade. Dela era erfarenheter på min forumtråd på Familjeliv. http://www.familjeliv.se/Forum-4-50/m68742594.html