– Vi har bland annat tittat på hälsoutfall, tillgång till vårdåtgärder och läkemedel samt på dödlighet, förklarar Peter Salmi vid Socialstyrelsen. Dessa rapporter har haft en jämlikhetsaspekt, frågan har varit om man får en jämlik vård eller inte.

Av olika skäl är livsvillkoren annorlunda för personer med en psykiatrisk diagnos och de har ett sämre hälsoutfall och en högre dödlighet. Ofta kan det handla om att psykiskt sjuka söker vård senare och dessutom kan olika riskfaktorer och levnadsvillkor bidra till en sämre hälsa.

– Men när vi har tittat på konkreta vårdåtgärder så har det visat sig tydligt att denna grupp inte alltid får den vård som de har rätt till. Det är helt enkelt så att om man har en psykisk sjukdom i bagaget så är risken stor att man inte får samma vård som andra, konstaterar Peter Salmi. Han säger också att många brukare har känt igen sig i dessa rapporter: att patienter inte blir trodda och att de kan uppfattas som lite stökiga. Dessutom har många svårt att göra sin röst hörd.

– Det kan också röra sig om att psykisk sjukdom kan skymma somatiska problem, så att somatiska symtom hänförs till den psykiska sjukdomen.
Men även om orsakerna är komplicerade till att psykiskt sjuka personer får sämre vård och riskerar att få sämre hälsa än andra, så betonar Socialstyrelsen i rapporterna att det är hälso- och sjukvårdens ansvar att nå denna grupp.

Hur skulle då de psykiatriska kvalitetsregistren kunna användas för att göra dessa brister i den somatiska vården mer synliga?

– Man skulle kunna använda de somatiska kvalitetsregistren mer, säger Peter Salmi, de har detaljuppgifter om patienterna när det gäller till exempel kvalitetsregistret Riks-Stroke och man skulle med deras hjälp kunna fördjupa de studier som vi har gjort. Det finns också möjligheter att göra liknande undersökningar med andra variabler.

I de psykiatriska kvalitetsregistren kan man även definiera andra populationer, menar Peter Salmi och man har också möjlighet att samköra register. Till exempel kan ECT-registret samköras med patientregistret och med läkemedelsregistret och på så sätt visa på vårdhistoria och följa upp biverkningar.

– När det gäller förskrivningen av ADHD-läkemedel så skulle man kunna kombinera BUSA-registret med läkemedelsregistret för att följa upp användning av läkemedel och effekter under längre perioder, säger Peter Salmi.

– Det är viktigt att man tänker mer multidisciplinärt och att de somatiska frågorna flätas in mer i verksamheten. Och med hjälp av kvalitetsregistren kan man komma in mer på detaljnivå, följa upp och fördjupa kunskapen.

//http://www.kvalitetsregister.se/projekt/battre-psykiatrisk-vard-med-kvalitetsregister/nyttan-nr-5/psykiskt-sjuka-far-samre-somatisk-vard