VÅRDEN Psykiskt sjuka får sämre vård än andra då de drabbas av fysisk sjukdom. Dödligheten i exempelvis stroke och lungcancer är högre för dem med psykisk sjukdom. Landstinget är ytterst ansvariga för att jämna ut dessa olikheter, skriver idag Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

För att nå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen bör sjukvården prioritera dem som har störst behov. Psykiskt sjuka är en extra utsatt grupp, som bör ges särskild uppmärksamhet inom vården. Socialstyrelsens senaste utvärdering av den psykiatriska vården tyder på det motsatta. Personer med psykisk sjukdom dör betydligt oftare än andra i somatiska, det vill säga kroppsliga, sjukdomar som går att förebygga eller behandla.

Utvärderingen visar till exempel att av de psykiskt sjuka som får stroke dör 30 procent fler inom tre månader, jämfört med övriga befolkningen. Personer med psykisk sjukdom som får lungcancer löper 50 procent högre risk att dö än andra lungcancerpatienter. Psykiskt sjuka blir dessutom i högre utsträckning inlagda på sjukhus för somatiska sjukdomar som med adekvat behandling hade kunnat tas om hand i den öppna vården.

Siffrorna visar på ojämlikheter i den somatiska vården, där psykiskt sjuka inte får samma goda vård som andra. Socialstyrelsen ser mycket allvarligt på detta.

Psykiskt sjuka får inte heller tillgång till rekommenderade läkemedel i samma utsträckning som andra. Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. Drygt 60 procent av alla diabetespatienter får därför blodfettssänkande läkemedel för att minska risken för komplikationer. Eftersom andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom rökning, fysisk inaktivitet och övervikt, är vanligare bland psykiskt sjuka torde behovet av blodfettssänkande läkemedel vara större i denna grupp än för befolkningen som helhet. Ändå är det bara hälften av de psykiskt sjuka som får det.

Den förbättrade överlevnad efter hjärtinfarkt som har kunnat ses i befolkningen kan inte ses hos personer med psykisk sjukdom. Bara under de senaste fem åren har dödligheten efter hjärtinfarkt minskat med 10 procent i befolkningen men inte alls bland psykiskt sjuka.

Psykofarmaka kan öka risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det förklarar inte fullt ut varför psykiskt sjuka personer dör till följd av kroppsliga sjukdomar i högre utsträckning när de väl fått dem.

En troligare förklaring är att de somatiska symtomen upptäcks senare i gruppen med psykiatrisk diagnos och att förutsättningarna för behandling därför är sämre. Det tyder på att psykiskt sjuka tvärt emot hälso- och sjukvårdslagens intention får ett sämre omhändertagande än andra. Det leder till onödigt lidande och ökar sjukvårdskostnaderna för samhället. Ju senare sjukdomen upptäcks desto dyrare vårdinsatser.

Vården har ett ansvar för att fånga upp de psykiskt sjukas hela sjukdomsbild. Det kräver utvecklade rutiner för samarbete mellan primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård. Här har landstingen mycket kvar att göra.

Personer med psykiatrisk diagnos måste få mer tid i primärvården och i den somatiska specialistvården. En sammansatt sjukdomsbild och en rad riskfaktorer kräver mer resurser och ett större ansvarstagande från vården. Läkaren kan inte nöja sig med att sätta receptet i handen på patienten. Mer kraft måste läggas på uppföljning av den kroppsliga behandlingen, kanske krävs tätare återbesök än för andra patienter.

Det är oacceptabelt att psykiskt sjuka får sämre somatisk vård än andra. Socialstyrelsen och vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att eliminera ojämlikheterna.

Socialstyrelsen kommer det närmaste året att göra ytterligare uppföljningar och analyser för att ta reda på mer om vad som ligger bakom skillnaderna i vård och dödlighet i kroppsliga sjukdomar hos psykiskt sjuka. Det är också ett viktigt granskningsområde för Socialstyrelsens tillsyn, till exempel när myndigheten inspekterar vårdkedjan och förekomsten av vårdplaner för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Landstingen är ytterst ansvariga för att ge medborgarna vård efter behov. De måste skapa förutsättningar för ett bättre samarbete mellan primärvård, psykiatri och somatisk specialistvård.

Ingen ska behöva dö i behandlingsbara sjukdomar bara för att hon eller han är psykiskt sjuk.

LARS-ERIK HOLM

Generaldirektör Socialstyrelsen

//http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/psykiskt-sjuka-far-samre-vard_4898367.svd

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Personer med psykisk sjukdom har sämre förutsättningar än övriga patienter att få adekvat somatisk vård. Det har Socialstyrelsen konstaterat i flera rapporter som har undersökt den somatiska vården vid diabetes, stroke, hjärtinfarkt och cancer. ...

  Stora och omotiverade skillnader för strokepatienter och hjärtsjuka, visar ny rapport från myndigheten för vårdanalys. Publiceringsdatum: 2013-12-09 Skriv ut » Läs hela rapporten Hur kan man identifiera omotive...

    Personer som drabbas av hjärtinfarkt och som samtidigt har en psykisk sjukdom får inte ballongutvidgning av hjärtats kranskärl i samma omfattning som övriga patienter. Psykiskt sjuka patienter har också ökad risk att avlida inom sex månader ...

Jag är märkt att det är fler än jag som inte blivit tagna på allvar då det sökt sig till den somatiska vården. Har man en psykisk ohälsa händer det ofta att allt det man söker hjälp för genast skylls på det psykiska måendet. Förra året blev jag sjuk ...

  I mars månad började jag må väldigt dåligt. Jag sökte hjälp på min vårdcentral vid flera tillfällen under våren/sommaren. Vid just ett av dessa möten kände jag mig så otroligt illa bemött. Jag kände att jag inte blev tagen på allvar på grund av...